Är du ny på nätverk och undrar över skillnaderna mellan LLDP- och CDP-upptäcktsprotokoll? Eller är du en erfaren nätverksadministratör som letar efter det bästa alternativet för din organisation? Hur som helst är det viktigt att förstå de viktigaste skillnaderna mellan dessa två protokoll. I det här blogginlägget kommer vi att fördjupa oss i vad LLDP och CDP är, lyfta fram deras unika egenskaper, utforska deras fördelar och nackdelar och hjälpa dig att välja vilket protokoll som fungerar bäst för dina specifika behov. Så luta dig tillbaka, koppla av, ta en kopp kaffe (eller te) och låt oss dyka in!

Vad är LLDP?

Link Layer Discovery Protocol (LLDP) är ett leverantörsneutralt protokoll som fungerar på Data Link-skiktet i nätverk. Dess primära funktion är att hjälpa nätverksenheter att upptäcka varandra och dela information om deras kapacitet, såsom enhetstyp, port-ID, VLAN-ID och mer.

Till skillnad från vissa proprietära upptäcktsprotokoll som Ciscos CDP eller Nortels SONMP, kan LLDP fungera över olika leverantörers utrustning. Detta gör det till ett idealiskt val för företag med heterogena nätverk där flera leverantörers nätverksenheter finns.

Dessutom är en av de viktigaste fördelarna med att använda LLDP framför andra protokoll dess låga omkostnader. Den använder väldigt minimal bandbredd jämfört med andra upptäcktsprotokoll på marknaden vilket innebär att den inte introducerar ytterligare trafik i din nätverksmiljö.

LLDP tillhandahåller ett standardiserat tillvägagångssätt för att upptäcka nätverkstopologi utan att behöva förlita sig på någon speciell leverantörsspecifik teknik.

Vad är CDP?

Cisco Discovery Protocol, allmänt känt som CDP, är ett proprietärt protokoll utvecklat av Cisco Systems. Den används för att samla information om direktanslutna Cisco-utrustning och enheter. CDP körs på Layer 2 av OSI-modellen och gör det möjligt för nätverksadministratörer att se data som enhetstyp, IP-adress, programvaruversion, plattformsnamn och port-ID.

CDP fungerar genom att utbyta meddelanden mellan direkt anslutna enheter. Dessa meddelanden skickas var 60:e sekund som standard men kan konfigureras för längre eller kortare perioder beroende på administratörens behov. Det primära syftet med dessa meddelanden är att ge detaljerad information om varje enhet i nätverket.

En betydande fördel med CDP är att det tillåter nätverksadministratörer att snabbt identifiera problem inom sina nätverk genom en automatisk upptäcktsprocess. Den här processen hjälper till att felsöka anslutningsproblem och identifiera obehöriga enheter inom ett företags infrastruktur.

En annan fördel med att använda CDP inkluderar att tillhandahålla värdefull information för nätverkskartläggningsverktyg som topologikartor. Administratörer kan använda det här verktyget för att se hur olika komponenter kopplas samman i sin systemarkitektur.

Medan CDP kan ha vissa begränsningar på grund av dess proprietära karaktär som begränsar interoperabilitet med andra leverantörers system; det är fortfarande ett av de mest använda protokollen i många företagsnätverk idag på grund av dess unika funktioner som automatiserade upptäcktsprocesser och enkla funktioner.

Nyckelskillnader mellan LLDP och CDP

LLDP och CDP är två av de mest använda upptäcktsprotokollen i nätverk. Även om de båda tjänar ett liknande syfte, finns det några viktiga skillnader mellan dem som skiljer dem åt.

En betydande skillnad är att LLDP är ett öppet standardprotokoll, medan CDP är patentskyddat för Cisco-enheter. Detta innebär att endast Cisco-enheter kan använda CDP, medan alla enheter kan använda LLDP.

En annan skillnad är hur ofta varje protokoll skickar ut upptäcktsmeddelanden. LLDP skickar ut meddelanden var 30:e sekund som standard, medan CDP skickar meddelanden mer sällan med fem minuters intervall.

LLDP erbjuder också mer detaljerad information om nätverkstopologi än vad CDP gör. Den innehåller till exempel information om port VLAN-ID och hanteringsadresser för anslutna enheter.

Å andra sidan är en fördel med att använda CDP framför LLDP att det ger mer granulär kontroll över strömförbrukningen i Power over Ethernet (PoE) miljöer.

När du bestämmer vilket protokoll som ska användas i din nätverksmiljö är det viktigt att ta hänsyn till faktorer som leverantörskompatibilitet och önskad detaljnivå i topologikartläggning. I slutändan kommer valet att bero på dina specifika behov och preferenser.

Vad är fördelen med LLDP framför CDP?

LLDP och CDP är båda allmänt använda upptäcktsprotokoll i nätverk. Men LLDP har några fördelar jämfört med CDP som gör det till ett attraktivt alternativ för många organisationer.

En av de största fördelarna med LLDP är dess leverantörs-agnostiska natur. Till skillnad från CDP, som är patentskyddat för Cisco-enheter, kan LLDP användas med vilken nätverksutrustning som helst från olika leverantörer. Detta möjliggör större flexibilitet och främjar interoperabilitet mellan olika typer av enheter.

Medan CDP bara stöder ett VLAN per länk mellan switchar, kan LLDP förmedla information om flera VLAN på en enda länk. Denna funktion gör det enklare att konfigurera komplexa nätverk med flera VLAN.

LLPD ger också mer detaljerad information om anslutna enheter än vad CDP gör. Till exempel kan den tillhandahålla enhetsmodellnummer och firmwareversioner utöver grundläggande anslutningsinformation som MAC-adresser och port-ID:n.

Sammanfattningsvis, även om både LLDP och CDP har sina styrkor, gör den leverantörs-agnostiska karaktären hos LLNP i kombination med multi-VLAN-stöd det till ett attraktivt val för många organisationer som söker bättre interoperabilitet i sina nätverk.

Hur man väljer rätt protokoll för ditt nätverk

När det gäller att välja rätt protokoll för ditt nätverk finns det flera faktorer du bör överväga. Tänk först på vilka enheter du har i ditt nätverk och om de stöder LLDP eller CDP. Om alla dina enheter stöder båda protokollen kan du välja baserat på andra faktorer.

En annan viktig faktor är storleken och komplexiteten på ditt nätverk. LLDP är känt för att vara bättre lämpad för större nätverk med mer komplexa topologier eftersom det erbjuder större flexibilitet när det gäller anpassningsalternativ.

Å andra sidan, om enkelhet är nyckeln för din nätverksinfrastruktur eller om de flesta av dina enheter kommer från en enda leverantör som Cisco, kan CDP vara ett bättre val på grund av dess täta integration med Cisco-hårdvara.

Tänk också på nivån av kontroll och säkerhet som du behöver över din nätverkstrafik. LLDP möjliggör mer detaljerad kontroll över trafikflödet medan CDP ger enklare hanteringsfunktioner men kan potentiellt utgöra säkerhetsrisker genom att avslöja information om anslutna enheter.

När du väljer mellan LLDP- och CDP-protokoll, analysera noggrant varje protokolls styrkor och svagheter mot de unika behoven i din egen organisation innan du fattar ett slutgiltigt beslut.

Slutsats

Både LLDP och CDP är värdefulla upptäcktsprotokoll som kan hjälpa dig att bättre förstå hur ditt nätverk är konfigurerat. Även om de delar många likheter, finns det också viktiga skillnader mellan de två som gör den ena eller den andra mer lämplig för vissa situationer.

LLDP är en öppen standard som erbjuder större flexibilitet och interoperabilitet med ett bredare utbud av enheter. Å andra sidan är CDP ett proprietärt protokoll som kan vara mer tillförlitligt i Cisco-miljöer.

När du bestämmer vilket protokoll som ska användas i ditt nätverk är det viktigt att ta hänsyn till faktorer som enhetskompatibilitet, säkerhetskrav och leverantörsinställningar. Genom att förstå styrkorna och svagheterna i varje protokoll kan du fatta ett välgrundat beslut som möter din organisations unika behov.

Om du väljer LLDP eller CDP beror på en mängd olika faktorer som är specifika för din miljö. Oavsett vilket du väljer, kan implementering av ett upptäcktsprotokoll som dessa ge ovärderlig insikt i hur ditt nätverk fungerar och hjälpa till att säkerställa dess optimala prestanda.